Elia matad av korpar

Gud var missnöjd med kung Ahab, så han sände sin profet Elia, tisbiten, för att säga till honom: "Så sant Herren, Israels Gud, lever, det ska inte komma varken dagg eller regn under åratal i hela Israel." Gud visste att dessa ord skulle göra Ahab arg, så han befallde Elia att hålla sig undan från Ahab. "Gå österut och göm dig vid bäcken Kerit, öster om Jordan. Du ska dricka ur bäcken, och jag har befallt korparna att föda dig där."

Elia gick och gjorde som Gud hade sagt.

Korparna förde honom bröd och kött varje morgon och kväll, och han drack ur bäcken. Men efter många dagar torkade bäcken ut, eftersom det inte kom något regn. Då sade Gud till honom: "Gå till Sarefat och stanna där. En änka där ska försörja dig." Så Elia steg upp och gick till Sarefat. När han kom till stadsporten, såg han en änka som samlade kvistar. Han ropade till henne: "Hämta åt mig litet vatten i ett kärl, så att jag får dricka, och en bit bröd, så att jag får äta."

Änkan svarade: "Så sant Herren, din Gud, lever, jag har inget bröd – bara en handfull mjöl i ett kärl och litet olja i en kruka. Jag samlar några kvistar för att gå hem och tillaga en måltid åt mig själv och min son, så att vi kan äta den innan vi svälter." Elia sade till henne: "Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt, men gör först en liten kaka åt mig, och gör sedan en åt dig själv och din son. För detta säger Herren, Israels Gud: 'Mjölkärlet ska inte ta slut, och oljekrukan ska inte sina, förrän Herren sänder regn igen över landet.'"

Hon gjorde som Elia hade sagt henne, och det fanns alltid tillräckligt med mjöl och olja för deras dagliga mat, precis som Herren hade lovat genom Elia.